06 Dagbok från Helvetet januari 2014

Publicerat i: 06 Dagbok från Helvetet, Arbetsmiljö AFA, Advokat, Aftonbladet, Alingsås, Alliansen, Anders Andersson, Annika STrandhäll, Ansvar, Arbetarskydd, Arbetet, Arbetsmiljö, Arbetsplatsolycka, Arbetsskada, Arbetsskador, Bagargatan, Besökare, Borås, Corren, Customer Quality Manager, DN, Dagbok, Dagens Arbete, Dålig arbetsmiljö, Ergonomi, Eskilstuna, Ett gott arbetsliv, Expressen, Facebook, Falköping, Fannys Väg 5, Felkonstruktion, Flickr, Folkbladet, Försäkringskassan, GT, Granskning, Gärde Wesslau, Göteborg, Helvetet, Herrljunga, ISO9001, Jönköping, KVP, Kaliber, Katrineholms Kuriren, Kinnarp, Kinnarps, Kinnarps AB, Kinnarps AS, Kinnarps Group, Kinnarps Int, Kinnarps Interior, Kinnarps Interiör, Kinnarps Ltd, Konflikt, Kontorsstol, Kvalitet, Kvalitetschef, Landstinget Sörmland, Landstinget Östergötland, Landstingsfullmäktige, Landstingsråd, Landstingsstyrelsen, Länsförsäkringar Skaraborg, Magnus Leivik, NT, Nacka, Norrköpings Tidningar, Okunnighet, P4 Skaraborg, P4Goteborg, P4Halland, P4Jonkoping, P4Kalmar, P4Kronoberg, P4MorgonJKPG, P4Ostergotland, P4Skaraborg, P4Sormland, P4Stockholm, P4Vast, Per-Arne Andersson, Personskador, Politiker, Politiska sekreterare, Produktansvar, Produktsäkerhet, Rolf Johansson, SR, SVT, SVT Plus, SVT Öst, SVT1, SVT2, Skövde, Sociala media, Socialdemokraterna, Sossar, Staffan Lindblad, Svenljunga, Svenska Dagbladet, Sverigedemokraterna, Sveriges Radio, Sydsvenskan, Tomas Ekström, Tumblr, Ulricehamn, kontorsmöbler, p4sjuharad, sr, sr östergötland, Åsa Kullgren, Ökande antal arbetsskador, Övernattningslägenhet
 
 

 
 
 

1 januari 2014

 

Vi hade gäster igår och ett par sov över, det var L och G från Munchen. Det var trevligt igår, men jag har svårt att uppamma den där riktiga glädjen, min situation med ständig värk och kamp mot felaktiga beslut hos AFA och Försäkringskassan gör att någon livsglädje finns inte längre, det går utför utför mot vadå?

 

2 - 4 jan 2014

 

Det har varit grått ute och grått i mitt liv, jag blir sämre och sämre av mina skador. Jag kan gå högst några tiotal meter och jag har ont, ont. Jag var på akupunktur på fredagen och det minskade smärtorna något lite och gjorde mig lite mer avslappnad och mindre spänd. Det satt i i kanske tre timmar, sedan drog helvetet igång igen.

 

 

5 jan 2014

 

Klockan är 4 på morgonen och jag har väckts igen av värk, främst i rygg, nacke och axel. Framåt klockan 6 somnade jag en timme igen. Vad gjorde jag under tiden jag var vaken? Jo jag stod upp, jag satt på sängkanten jag lutade mig mot fönsterbrädan, jag tittade på TV, jag försökte läsa, men det är svårt med koncentrationen när det värker och när jag har tagit smärtstillande, jag förbannade allt vad försäkringsbolag och försäkringskassor heter för att de lägger allt ansvar på mig och förnekar mig sanningen om arbetsplatsolyckan.

 

6 - 17 jan 2014

 

Jag har underlåtit att skriva främst för att jag har mycket svårt att använda högerarmen, men även för att dagarna är sig mycket lika. Jag har varit på undersökning hos DM i december och jag skall skicka in hans utlåtande till överprövning på AFA. Jag har inga förhoppningar på att få rätt gentemot AFA, alltså att mina skador skall erkännas som arbetsskador, men jag måste försöka få tillbaka alla de pengar som arbetsplatsolyckan har kostat mig och jag måste få min ålderdom säkrad, för jag kommer behöva köpa de flesta tjänster som jag tidigare gjorde själv. Mina knän värker, ländryggen värker mer än någonsin och det skickar smärtpulser ner i höger ben, nacken och den där jävla axeln, ja egentligen från halsen och ner i fingrarna på höger sidan värker, sticker och är synnerligen besvärligt. Jag har varit på några akupunktur behandlingar. Har de hjälpt? Jag vet inte om jag inbillar mig, men jag tycker att jag fått någon lindring för någon timma i direkt anslutning till behandlingen, men någon längre effekt har jag inte märkt. Nu har snön kommit och jag vågar inte gå ut. Det är för besvärligt och halt att gå ute. Jag sitter mest, så länge det går och det är väl en kvart, tjugo minuter, sedan måste jag ställa mig upp och sedan går jag lite i rummet och tittar ut genom fönstret. Nätterna är vidriga. Jag somnar in sent och vaknar till efter någon timma, sedan läsa eller ligga vaken och hoppas på att smärtan skall klinga av och att sömnen skall infinna sig.

 

16 januari 2014

 

Jag har varit på inskrivning till operation av vänster knä. Det tog hela dagen, från sex-tiden då jag gick upp till tre-tiden på eftermiddagen. Jag känner mig mycket orolig, axeloperationen blev inte bra, den blev dålig, mycket dålig, jag är sämre i axeln nu än innan operationen och nu härjar smärtan från nacke och hela vägen ner över axel och arm och ner i höger handen. Dessutom är min ekonomiska situation besvärande och den kommer bli sämre, sämre.

 

17 januari 2014

 

Vi har varit på A:s begravning i Östra Eneby kyrka. Det var mycket sorgligt, cancern tog henne vid bara trettionio års ålder och nu har två flickor förlorat sin mor. Det finns ord för hur sorgligt det är. Margareta och jag har sett henne växa upp.... Ja, vad skall man säga? Finns det någon Gud och varför tillåter han detta?

 

18 jan 2014

 

En vidrig dag i ett icke-liv och natten ännu värre. Det värker och värker och värker. Jag har skrivit ett meddelande med min vilja om nu det värsta skulle hända, att jag dör eller inte kan kommunicera. Det handlar egentligen bara om var jag skall begravas och att Margareta skall ha mina tillgångar. Mina döttrar fick läsa och skriva på och ingen tyckte annorlunda. Nåja, det hade jag aldrig trott. De blev bestörta förstås, men med min otur så kan det värsta eller näst värsta hända och om jag skulle avlida, vad skulle det göra? För min egen del så spelar det ingen roll för det är ingen livskvalite jag har. Visst är det egoistiskt tänkt, men efter arbetsplatsolyckan och all smärta och alla omgångar hos försäkringskassa och försäkringsbolag, så förändras sättet att tänka. Livet är inte bra för mig längre och jag förolämpas och misstros i varje möte jag har med myndigheter och företag. Ansvariga för min död är ytterst ledningen för Kinnarps och politiska ledningen för landstinget Sörmland. Det är de som har mitt blod på sina händer. Är det någon som läser det här och tycker annorlunda eller har frågor på det här, så är ni välkomna skriva (anonymt om ni vill) kontakta mig så skall jag beskriva detta in i minsta detalj, varför det är så ansvarsfördelningen är.

 

19 jan 2014

 

Jag har sovit mycket oroligt och nu är klockan fyra på morgonen och jag väntar på att smärtan skall klinga av, så jag kanske kan få något lite sömn mer. Jag skriver det här och sedan skall jag försöka igen och igen.

 

Klockan är tio på förmiddagen och jag det värker, så jag inte kan tänka på något annat och det kanske är bra, för då tänker jag inte på operationen.

 

Nu är det sen kväll och det värker och värker, jag kommer inte att skriva något på några dagar, min operation görs på tisdag och händer det värsta, ja, då får det väl göra det, för så här kan jag inte ha det. Det är inget liv.

 

20 januari 2014

 

Dåligt med sömn, men jag är i varje fall mycket ren efter tvättningen ikväll med Decutan, tror jag det heter.

 

21 januari 2014

 

Sömnen natten inför operationen var förstås dålig, dels för att den vanliga smärtan rullar in och ut i kroppen, men också för en naturlig oro inför operationen. Margareta skjutsar mig så jag är på ortopeden vid sju-tiden. Mina förberedelser hemma är tvätt med Decutan igår kväll och rena säng och underkläder, sedan fick jag göra det en gång till i morse innan resan till operation. Vidare fick jag inte äta senare än midnatt och inte dricka efter klockan sex på morgonen. På sjukhuset vid mottagningen på avdelning 9 fick jag göra om tvätten innan jag lades i en säng i väntan på operation, efter en kort stund rullas jag upp till operation en våning upp, där kollar de min identitet på nytt och jag får svälja ett antal tabletter. Jag pratar lite med personal när de ansluter mig till olika system. Efter några minuter så säger de att de skall starta nedsövningen och jag känner hur mitt medvetande förändras, jag tror det är mest hörseln som först påverkas. Att det blev nedsövningen i stället för ryggbedövning beror på skadorna i ländryggen som påverkar nerver ner i benen gör ryggbedövningen riskabel.

 

Efter vad som verkar vara en stund så kommer jag upp till ytan, för ett ögonblick och förstår då att operationen är klar och att jag ligger för uppvakning i anslutning till operationssalen. Resten av dagen så låg jag kvar på uppviket med min pissflaska, jag hade mycket svårt att pinka, så den lilla vakna tiden ägnades åt att försöka pinka. Jag kan inte säga om jag hade ont och hur ont jag hade, men jag gissar att jag fick starka saker intravenöst. Jag tror jag hade besök från Margareta oc barnen

 

22 januari 2014

 

Jag ligger på mitt rum som jag slipper dela med någon. Det kommer smärtgenombrott hela tiden och då måste jag få extra tabletter. Det är inget att göra utan bara att lida och försöka låta tiden gå.

 

23 till 26 januari 2014

 

Smärtorna är fortfarande påtagliga och ibland så blir jag bara sittande och kroppen vibrerar, in med mer smärtstillande och hopp om snabb lindring. En natt var särskilt svår, man sitter fast i smärtan och då är det inte bara i benet utan även i ländryggen och upp i nacken och axeln, jag sitter upp med kudde inknådad under benet och den enda lindring jag kunde åstadkomma var att antingen hänga framåt eller att sträcka på ryggen, det lindrade kanske för någon inbillad sekund då jag ser allt rött och ringer efter smärtstillande, sedan minns jag inte mycket mer. På morgonen efter ett par timmars orolig sömn berättar sjuksköterskan att hon förstår att natten var svår för när hon kom in så stod mina ögon i kors där jag satt och försökte undkomma smärtan. Tack för mitt smärtbesök i Helvetet med stor bokstav, Kinnarps och landstinget Sörmland.

 

 

27 januari 2014.

 

Klockan är halv nio på förmiddagen och jag börjar må hyfsat. Vad är då hyfsat, smärtstillande har börjat verka till priset av att jag badar i svett och har hjärtklappning. Jag skall försöka minnas hur varje dag varit sedan dagen för operationen.

 

29 januari 2014. 

 

Klockan är nio på förmiddagen jag ligger som vanligt i sängen och hoppas på snabb förbättring. Jag får smärt och värmevallningar med jämna mellanrum och svetten bryter fram. Jag satt upp vid köksbordet och åt frukost bestående av yoghurt, juice, kaffe och en liten knäckemacka. Jag tog också dagens första omgång med medicin. De mediciner jag tar är smärtstillande, medel mot infektion tror jag. Varje dag ger Margareta en spruta mot infarkt, alltså något blodförtunnande. Benet från knät och neråt är mycket svullet och missfärgat där det inte har en gulaktig färg så är det plommonfärgat i lila tror jag.

 

Klockan är 14 och värken i knä är nästintill olidlig, det slut på den snabbverkande morfinet. Margareta skall hämta mer strax, just nu kan jag inte gå med kryckor för axeln och nacken är en katastrof i värk och kramp. Jag orkar inte hålla Oskar som är och hälsar på mig.

 

30 januari 2014. 

 

Klockan är tretton och jag har just kommit hem från första sjukgymnastiken. Det var en fruktansvärd ansträngning att genomföra. Mats skjutsade och assisterade till Hageby VC, i och med att jag har så ont i ländrygg, nacke och axeln, så varje steg med kryckorna känns som om  jag skall svimma. Natten till idag har varit hyfsad, jag vaknar var timme av smärtvågor som rullar genom kroppen. Magen är utslagen nu för tiden och sedan en tid tar jag Omeprazol.

 

Klockan är 21.30 och det pulserar värk i höger axel och ner biceps, jag har försökt träna mer idag och är det här priset?

 

31 januari 2014 

 

Klockan 4 på morgonen. Margareta har flyttat ner sovrummet från plan 3 till plan 4. När jag skall på toaletten så är de nu bara 10 - 12 meter, så det är betydligt kortare än tidigare, men likt förbannat så kan det kännas som om toastolen var belägen på månen. I natt tar väl ett normalt besök tjugo minuter från liggande tillbaka till liggande. Stora behovet har kommit en gång per dag med i princip ingen förvarning, hittills med något undantag så har jag hunnit. Jag försöker träna var gång jag tänker på det, om jag förstod sjukgymnasten igår så måste jag försöka få tag på och träna lårmuskeln. Margareta ligger bredvid och sover och jag ligger bredvid med min värk och tänker då och då på hur livet vore utan Kinnarps, AFA, Landstinget Sörmland, Försäkringskassan, Länsförsäkringar Skaraborg och liknande. Det är skönt att drömma om hur jag vill ha det, borde ha det och det är njutning fullt ut att få känna att man har rätt även om det bara spelas upp i mitt medvetande.

 

Klockan är 19.30 och jag ligger på sängen efter att ha ätit ostar och skinka hos Anna som förrätt, sedan vilade jag en stund innan det blev tacos. Det smakade mycket bra. Hade jag inte närheten till dottern så skulle jag få svälta fram till den tidpunkten då Margareta kommer hem. Jag har tränat då och då under dagen och det har väl gått hyfsat, men jag har mycket svårt att gå med käppar, nacken, axeln och högerarmen är en katastrof av orörlighet och smärta.