06 Dagbok från Helvetet februari 2014

Publicerat i: 06 Dagbok från Helvetet, Arbetsmiljö Advokat, Aftonbladet, Alingsås, Anders Andersson, Annika STrandhäll, Arbetarskydd, Arbetet, Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljö, Arbetsmiljöverket, Arbetsplatsolycka, Arbetsskada, Arbetsskador, Corren, Customer Quality Manager, Dagbok, Dagens Arbete, Dålig arbetsmiljö, Ett gott arbetsliv, FP, Facebook, Falköping, Fannys Väg 5, Felkonstruktion, Flen, Flickr, Folkbladet, Folkpartiet, Försäkringskassan, Förtroendeläkare, Granskning, Gärde Wesslau, Helvetet, Hjo, ISO9001, Instagram, Kaliber, Katrineholms Kuriren, Kinnarp, Kinnarps, Kinnarps AB, Kinnarps AS, Kinnarps Group, Kinnarps Int, Kinnarps Interior, Kinnarps Interiör, Kinnarps Ltd, Konflikt, Kontorsstol, Koppargatan, Kristersson, Kristianstad, Kvalitet, Kvalitetschef, Landsting, Landstinget Sörmland, Landstinget Östergötland, Landstingsråd, Landstingsstyrelsen, Länsförsäkringar Skaraborg, Miljöpartiet, Moelven, Norrköpings Tidningar, Nya moderaterna, Nyköping, P4 Skaraborg, P4Goteborg, P4Halland, P4Jonkoping, P4Kalmar, P4Kronoberg, P4MorgonJKPG, P4Ostergotland, P4Skaraborg, P4Sormland, P4Stockholm, P4Vast, Per-Arne Andersson, Personskador, Podcast, Politik, Politiker, Politikerförakt, Politiska sekreterare, Produktansvar, Produktsäkerhet, Reinfeldt, Riksdagen, Rolf Johansson, S, SR, SVT, SVT Plus, SVT Öst, SVT1, SVT2, Skövde, Socialdemokraterna, Staffan Lindblad, Svenljunga, Svenska Dagbladet, Sveriges Radio, Swarm, Tomas Ekström, Tumblr, Twitter, Utsatt på jobbet, kommuner, kontorsmöbler, officechair, p4sjuharad, sr, sr östergötland, Åsa Kullgren, Ökande antal arbetsskador
 
 

 
 
 
 
 
 

1 februari 2014. 

 

Det har varit en hyfsat natt, det innebär inte att den varit fylld med sömn och smärtfri, för det har den inte varit, jag menar att det var inte olidligt. Reduceringen av morfinet skulle ha påbörjats igår, men det sköts på framtiden. Något som har kommit mer och mer är domningar i tår och i händer, det gör mig mycket bekymrad.

 

2 februari 2014 

 

Klockan fyra kanske på morgonen. Jag år i en dimma där bara värken då och då slår genom. Upp å pinka, försiktigt, försikt...långsamt, långsamt så jag inte svimmar och så tillbaka sängen.

 

Kl. 9.00 jag lyssnar lite på radio Godmorgon Världen och tränar enligt anvisningar, det gör ont, men jag gör det jag ska.

 

Kl. 13, jag har tagit mig till övervåningen och sitter nu i morfindimma och halvsover med min värk.

 

3 februari 2014. 

 

Klockan 10.15, jag ligger ner på grund av en brinnande värk axeln och nacke. Jag har varit uppe en stund och gått med kryckor och suttit på en köksstol, det är svårt, men inte omöjligt, det som är svårast förutom själva knävärken är mina sårigheten att använda kryckor, så här sett i backspegeln så borde jag aldrig ha gjort axeloperationen i varje fall inte före knäoperationen. Natten har med tanke på omständigheterna varit hyfsad även om jag svimmade vid ett tillfälle, när jag skulle upp från liggande till att få benen över sängkanten, det har hänt förut, vad skulle konsekvensen bli om det inträffade när jag stod upp, troligtvis katastrofala. Jag skulle få börja om från noll.

 

Någon kanske undrar om Landstinget Sörmland eller Kinnarps har hört sig för om mitt hälsotillstånd, nå ni behöver inte vara okunniga längre, varken arbetsgivaren eller företaget som direkt orsakade mig mina skador har hört av sig. Vad tycker du om det? Ynkligt, ett mänskligt lågvattenmärke.

 

Klockan 13, jag har varit ute på gården, det var skönt i solen, men priset var högt, Margareta fick placera ut stolar att sitta på för jag var hela tiden nära att svimma. Kramp i nacke och axel gör att jag har mycket såret att vila på kryckorna. När jag kom in så hjälpte Margareta mig upp till duschen, jag behövde hjälp med avklädning, rakning, dusch och påklädning och hela tiden var jah tvungen ha en stol bredvid mig för jag var hela tiden på gränsen att svimma. Nu sitter jag och tittar på TV och hoppas smärtstillande skall kicka in. Det här är inget liv, det är en förolämpning mot vad liv skall vara. 

 

Klockan är 1 på natten och det är bara den glödheta vulkanartade smärtan, röd och pulserande som rullar ner runt knät. Jag borde gå och pissa, jag måste pissa, men nacken och axeln värker så förbannat. Klarar jag att gå utan att svimma? Nå nu har jag gjort det jag var tvungen, nu skall jag ägna destruktiva tankar åt min arbetsgivare och Kinnarps, var finns de i min elände? Ingenstans, de struntar fullständigt i mig. Tiden direkt efter arbetsplatsolyckan hörde den där Johansson av sig då och då, med det var väl lättare då för då trodde jag att jag skulle bli bättre och då var det väl roligare för honom att samtala, annat är det nu.

 

4 februari 2014 

 

Klockan 9, jag ligger på sängen, jag borde träna rörligheten i knät, men jag orkar inte, inte just nu i varje fall, jag skall försöka om en timme. En kompis ringde och annonserade att han kommer upp på fika i morgon, det var kul att höra av honom.

 

Klockan 19 och jag har vegeterat hela dagen, halvsovit, halvdött, allt insvept i morfindimma. Natten var jobbig och då,blir det väl så här. Jag har tränat lite då och då men det går trögt. Jag är orolig för framtiden och känner mig mycket deprimerad, det är tur att man inte har tillgång till skjutvapen. Jag kan inte se någon ljusning, kommer jag kunna gå, kommer smärtorna tas bort, kan min mentala förmåga komma tillbaka så som den var fram till stolshaveriet, kommer mitt dåliga humör gå tillbaka, kommer jag att till fullo bra förstå allt som min familj gjort för mig och då särskilt Margareta, kommer jag att finna nya värden i livet, hur kommer min privat ekonomi se ut.

 

Klockan är strax 22, jag ligger på sängen och är mitt uppe i min smärta. Nu värker dessutom högerelement på halsen och ute på axeln, jag skall ta mer smärtstillande strax. Just nu ger jag fan i allt.

 

5 februari 2014.  

 

Klockan är 9, jag har haft en vidrig natt där jag glidit in och ut ur sömn med vaken perioder var eller varannan halv timma. Det var ett helvete när jag skulle de ungefär tjugo trappstegen till övervåningen där duschen är, jag drabbades av den värsta krampen i nacken och i axlarna främst höger, krampen rullade ut över hela nack och axelpartiet ner i armarna och jag låg hela tiden på gränsen att svimma, Margareta hade en stol beredd som jag fick sätta mig på då och då. Det var för jävligt vad ont jag har.

 

Klockan är 14.05 och jag sitter kvar på övervåningen och tittar på TV några minuter, läser några minuter, så länge min förmåga att koncentrera mig sitter i. Jag tränar lite och vilar lite, jag försöker stå,men det är svårt, krampen i nacke och axlar släcker nästan mig och jag måste sätta mig. En kamrat kom och hälsade på ett par timmar, så vi fikade och pratade, det var kul att han kom och hälsade på. På förmiddagen såg jag en spillkråka, det är inte ofta jag sett en sådan.

 

Klockan är 14.45 och jag läser ett mail från sjukgymnasten, jag skulle vara hos honom idag, men jag har noterat att det var i morgon, vilket är fel, trots att jag läst minneslappen flera gånger så noterar jag inte mitt fel, mitt huvud fungerar inte. Det är så jävla deprimerande.

 

Klockan är strax 21 och jag har talat med C och det var trevligt att höra av honom, sedan vi talades vid senast så har de fått sorg, för svärmor S har avlidit för två veckor sedan.

 

 6 februari 2014. 

 

Klockan 4, det går åt rätt håll, jag är fortfarande inte smärtfri, men det är bättre idag än vad det var igår. Det mest besvärande är att jag håller på och via nätter till och med gör det, alltså svimmar, det är när jag skall gå med kryckor som det händer, jag får stå upp en stund och känna om jag klarar gå eller om jag måste börja om med vila.

Klockan är 7 och det värker så in i helvetet lårbenets, sticker i kär och ländryggen håller på att värka av, jag skall på upp upp och ta smärtstillande som Margareta har portionerat upp till mig.

 

Klockan är 16.25 och jag sitter på övervåningen och tittar på TV, att ta sig upp är ett äventyr i sig med många stopp och hela tiden på gränsen till svimning.

 

7 februari 2014 

 

Klockan är 2.15, det är bara jag och värken som är vakna.

 

Klockan 6.16 jag ligger och skriver detta och försöker träna rörlighet i mitt knä.

 

Klockan är 13 och jag ligger och tar igen mig sedan transporten upp till duschen i morse. Det var en fruktansvärd smärta och kramp i nacken, för att häva det så fick jag ta en långtidsverkande morfinpiller och ett korttidsverkande, sedan var jag utslagen i en smärtdvala mellan sömn och vakenhet i fyra fem timmar. På eftermiddagen började jag återhämta mig, men jag kan inte gå någonstans, till och med toaletten fem meter bort är nästintill oöverstigligt.

 

8 februari 2014 

 

Klockan 11 och jag tittar på OS, det känns ganska bra i kroppen så länge jag inte försöker gå med kryckorna för då är krampen och värken där i axel och nacke.

 

Klockan är 21.35 jag kan inte gå och jag kan inte sitta så det blir lite av varje tills jag lyckas ta mig ner till sängen, jag är ensam hemma så jag måste vara mycket försiktig, det värker.så ini helvete i lår, landrygg, navel och axel.

 

9 februari 2014 

 

Klockan 00.50 och det värker så förbannat särskilt i axel och nacke och jag har yrsel och mår illa. Jag behöver gå på muggen hur nu det skall gå till, den ligger fem meter bort men just nu känns det som om den kunde ligga på andra sidan jordklotet.

 

Klockan 04.35 jag ligger och tränar upp rörligheten i vänster benet, jag mår lite illa.

 

Klockan är 8.38 och jag tittar på OS och har tagit morgonens ranson, jag mår fortfarande lite illa och det värker här och där, sedan operationen har det kommit ett inte nytt, men mer ofta förekommande fenomen, domningar i lillfingrar och ringfingrar på båda händerna, det händer oftast när jag ligger ner och håller Ipaden över kroppen lite grann. Tårna främst påhöger hot domnar också.

 

Klockan 10.30, vilken jävla pärs, upp för trapporna, hjälp med rakning och dusch, jag är nära svimma flera gånger och får därför sätta mig tills medvetandet klarnar och kallsvetten och snurren stoppar, utan Margareta så klarar jag mig inte, det går inte. Fy fan vad dåligt jag mår.

 

Klockan är 19 och magen har varit totalkvaddad, det är medicinen som förstört de, jag får inte behålla något, det är toaletten med någon halvtimmas mellanrum, ibland hinner jag och ibland inte, det blir grisigt eftersom jag är ensam hemma och jag knappt kan gå de fem metrarna till muggen. Vilken plåga!

 

10 februari 2014

 

Klockan 8.20, natten har varit dålig med mycken vakenhet, det värker och jag har diarrét, tar jag smärtstillande så åker de i princip rakt genom kroppen. Framåt morgonen så började Immodium att ge resultat, så från sex-tiden hade magen börjat lugna sig. Jag skall försöka gå upp en våning och duscha och jag hoppas mitt humör skall bli bättre, jag känner mig mycket deprimerad och ser ingen positiv framtid.

 

Klockan 9.35, Margareta har gett mig frukost, jag hoppas magen klarar det bör, för jag orkar inte med magkrångel, det räcker och blir över med det som är, som nu där det svider i axeln och krampar i halsen.

 

Klockan 18.50 det har varit en stillasittande händelselös värkande dag i ett värdelöst liv. Jag överhörde ett samtal mellan Margareta och en av mina döttrar och det framkom att dottern inte orkar vara ensam med mig. Det är inte svårt att förstå för alltsedan arbetsplatsolyckan har mitt liv, humör och förhållningssätt till omvärlden burit rakt ner i helvetet, jag förstår om man inte alltid orkar med mig.

Klockan är 20 och jag försöker träna upp mitt nyopererade knä, men det går inget vidare, det är stelt och det värker. Jag försöker och inte bara måste gå på toaletten, det värker som fan i axeln och i halsen.

 

11 februari 2014

 

 Klockan 8, jag väntar på skjuts till sjukgymnast där jag skall vara klockan 9, Margareta kör. Natten har varit hyfsad så när som på vid ett tillfälle då jag halkade med kryckan som fastnat i sängöverdraget och jag störtade som tur var på högeraxeln i sängen och inte på golvet, men det räckte för att jag skulle få ont på gränsen till avsvimning, jag låg nog på sidan en tjugo minuter inte jag kunde rent fysiskt röra mig och kravla upp i sängen.

 

Klockan 10.30 och jag har nyss kommit hem från sjukgymnastiken, den gick hyfsat och jag har fått bättre rörlighet i knät jämfört med förra besöket.

 

Klockan 15.20 och jag har suttit hela dagen och axeln värker mer än vanligt och det beror väl på vurpan i natt.

 

Klockan är 22.05 och jag tittar på filmen Truman, en utmärkt bra film med den nu avlidne skådisen Seymor Phillips Hofmann, synd bara att jag har så ont så jag kan inte koncentrera mig, jag får se om filmen någon gång i framtiden.

 

12 februari 2014 

 

Klockan 5.00 det värker och värker i knä, ländrygg, nacke och axel, jag har tagit morfin och hoppas det skall hjälpa snabbt.

 

Klockan är 10.20 och jag vilar och tränar lite omvartannat, jag skall till ortopeden om ett par timmar för omläggning och kanske stygnborttagning.

 

Klockan är 19.47 och jag tittar på ishockey som vanligtvis intresserar mig men inte nu efter det här mötet på ortopeden, jag kom dit och tog mig med stor möda och rullstol upp till mottagningen, där togs jag emot och stygnen skall tas bort och när operationsskyddet tas bort så kommer en stinkande lukt från nederdelen av operationssåret och det är också geggigt där med rinnande var? Eller vad det nu är. Läkaren tillkallas och det är kanske en infektion så prover tas och jag får besked senast under förmiddagen i morgon. Fy fan vad deprimerande, jag orkar snart inte med mer. Stygnen är borta och nu är det bara att vänta, om det är infektion så blir det tydligen en omfattande omoperation, nej jag orkar inte skriva mer.

 

 13 februari 2014 

 

Klockan 06.00 jag har sovit oroligt och vaknar mer eller mindre var timme och däremellan så drömmer jag fruktansvärt. Knät eller rättare sagt ovan och vid sidan av knät värker det och när jag tittar på förbandet så ser jag att det rinner något, vad vet jag inte. Nacken och axeln värker så jag kan bara hoppas att värktabletter fungerar snabbt. Jag borde bekymra mig och det gör jag väl, men mer är det resignation som sprider sig, det får bli hur fan det vill, jag bryr mig inte. RJ ringde igår och det gjorde mig glad, han har också svårt att gå, men av andra själ än jag. När jag stirrar ut i fönstret till höger om sängen så ser jag inget, det är svart och konturlöst, precis så är mitt liv sedan olyckan, tack landstinget Sörmland och Kinnarps, tack så jävla mycket.

 

Klockan 9.10 sitter och tittar på TV med min värk i knä, rygg, nacke och axel.

 

Klockan 19 på eftermiddagen ringde de från ortopedmottagningen och jag berättade att jag skall till VC Åby för omläggning i morgon. Senare på dagen ringde PR och berättade om proverna som togs igår. Det viktigaste provet visade inte på någon infektion, medans sänkan indikerade på en infektion, PR menade att detta måste följas noga och att vi skall ses på måndag som planerat. Jag orkar inte tänka på det här, jag dåsar bort i stället.

 

14 februari 2014 

 

Klockan 03.00 Värken väcker mig just nu är det nacke och axel som gör natten olidlig. Skulle gå på toaletten, reste mig för snabbt och svimmade, som tur var tippade jag tillbaka i sängen, nästa försök lyckades.

 

Klockan 7.50 Jag skall strax till vårdcentralen för omläggning av bandage, det har blodat genom genom och ser allmänt otäckt ut. Jag har svårt sitta, stå och gå, det värker så in i helvete i sprängande vänster ben och i rygg, nacke och axel, det här kommer bli en jävla pärs, hoppas jag inte svimmar.

 

Klockan 17.45 jag är utslagen av smärta i ben rygg nacke och axel, hjärnan är oduglig, jag kan inte läsa utan jag får börja om hela tiden, hela tiden. Det enda goda med den här dagen är att operationssåret såg bra ut när bandaget byttes, det luktade heller inte illa, man tog blodtrycket och det var mycket lågt och anledning till att jag känner mig svimfärdig under hela ytfärden till vårdcentralen.

 

Klockan är 23.00 och mitt ben värker och jag mår skitdåligt.

 

Klockan är 23.30 och jag granskar bandaget i detalj och ser att det är solkigt och har runnit, Gud vet vad. Det luktar inte illa säger Margareta men likväl har det runnit mycket.

 

15 februari 2014 

 

Klockan är 1.15 och det värker och känns konstigt i benet, det värker på andra ställen också, men det är knät jag tänket på, något är fel.

 

Klockan 4.05 och värken har släppt lite grann, och jag ägnar mig åt att drömma lite, hur skulle det ha varit om landstinget Sörmland hade haft fungerande arbetsmiljöarbetet. Det ger mig inget mer än flykt från verkligheten någon sekund, men det får duga.

 

Klockan 7.35 det känns hyfsat och såret verkar inte vara mer än det gjorde igår och i natt.

 

Klockan 22.06 det värker i ben, rygg, nacke och den där förbannade axeln.

 

16 februari 2014

 

Klockan 9.45 höften och benet värker, ryggen värker och nacken och axeln. Knät är mycket svullet, jag tycker det känns sämre nu än för en vecka sedan. Höger handen/armen styr inte riktigtsom jag vill och så har det varit sedan arbetsplatsolyckan, men det har blivit värre med tiden. Jag tappar saker, som nu i morse tappade jag ett piller på golvet och sedan kommer jag inte ner för att hämta det jag tappat utan jag får be Margareta plocka upp, idag var det ett piller, ofta är det glas som jag tappar när jag inte tänker mig för och tar glaset med höger hand. Jag behöver hjälp med dusch, rakning och påklädning därför att armen och handen inte går lita på.

 

Klockan är 21.00, jag har tagit smärtstillande men lik förbannat värker det i benet och de andra skadade kroppsdelarna.

 

17 februari 2014 

 

Klockan 3.15 det värker och jag håller på svimma när jag skall resa mig och gå på toaletten.

 

Klockan 7.15 jag skall göra mig i ordning och åka på återbesök till ortopeden klockan 9.

 

Klockan är 12.30 och ja-röst är hemkommen från ortopeden där de tagit prov och läkare PR har kollat operationssåret. Blodprov för infektion visade ingen infektion och sänkan hade förbättrats och var nu nere på 31. Det är fortsatt ett litet hål i operationsärret som läcker vätska, det är väl en tre millimeter långt. Med anledning att det inte läkt så skall jag dit på tisdag igen för besiktning och omläggning av så och tillsvidare skall jag vara försiktig med träningen. Det här är psykiskt mycket påfrestande och fysiskt smärtsamt.

 

18 februari 2014 

 

Klockan 3.20 det är en fullkomligt vidrig natt, förutom värken så ökar tinnitusen på för fullt och skriker i nattens tystnad, jag tittar på min sovande fru och en kort sekund tänker jag, "Hur kan du sova hör du inte tjutet?".

 

Klockan 10.03 jag väntar på att det smärtstillande skall verka, jag har med stort besvär tagit mig upp till badrummet och TV där jag skall se OS. Jag har mycket svårt och i bland kan jag inte använda krycka i höger hand, det sätter igång smärta och kramp i nacke och axel och det går smärtvågor ner i höger hand, fingrar och hand.

 

Klockan 18.08 jag sitter här med min värk, Margareta är på arbete och jag vågar inte gå några längre sträcker i lägenheten med risk att svimma av axel och nackvärken.

 

19 februari 2014 

 

Klockan 9.20 jag tittar på TV och väntar på att klockan blir 15 för då skall jag vara på sjukgymnastik. Natten har varit hyfsad med bara tre till fyra uppvaknandet. Värken i mina skadade kroppsdelar är hanterbar, men knappt. Livet som jag nu lever är inget liv, det är existens utan innehåll och inget mer. Arbetsskadad och tankarna på vilka som åsamkat mig dem, landstinget Sörmland och Kinnarps i förening är det som oftast kommer i mina tankar och det är inga fina tankar, jag skulle vilja tänka på annat, på framtiden, trevliga planer om vad familjen skall göra tillsammans, men det finns inte på kartan. Ibland tänker jag på vissa arbetskamrater och hur vidrigt de beter sig.

 

20 februari 2014 

 

Klockan 18.45 jag gick upp tidigt efter en orolig natt. Vid tio-tiden skjutsade Margareta mig till ortopeden och där byttes bandage och jag fick äntligen för en gångs skull en god nyhet, att såret har läkt och läckaget stoppat. Jag skall vara försiktig med träning och att gå då benet är svullet och det står en stor blodpöl under operationssåret. Jag skall på ytterligare ett återbesök nästa vecka, jag är glad att läkaren PR tar det här på största allvar och att han är försiktig. Det känns bra.

 

21 februari 2014 

 

Klockan 3 ryggen och nacken och axeln värker och väcker mig, fast jag behöver det så är det knappt jag kan ta mig fem meter till toaletten för jag håller på att svimma. Nu är jag tillbaka i sängen och jag väntar på att morfinet skall börja verka.

 

Klockan 8.50 och jag kan inte använda krycka i höger hand, men det är ändå lite bättre än i natt. Min höger axel krampar och det sitter som ett band av värk i bakhuvudet.

 

Klockan är 21.12 och här sitter jag som vanligt med min värk och värst är ryggen och axeln/nacken och inte fungerar smärtstillande på det.

 

22 februari 2014 

 

Klockan 3 det är värken som tar mig och väcker mig och nu krånglar magen.

 

Klockan 8.00 och magen värker, allt värker.

 

23 februari 2014 

 

Klockan 5.10 jag har si förbannat ont i axel, nacke och rygg och ben och inget verkar hjälpa. Igår kväll var vi hos vänner på middag, jag höll på att få övernatta där för hissen fungerade inte när vi skulle hem.

 

Klockan 12.00 och jag sitter och tittar på OS, jag mår hyfsat bra nu när smärtstillande verkar, det var värre igår kväll och i natt, den som inte har haft konstant värk i snart fyra år vet inte vad det innebär i vaknätter och begränsningar i umgänge med familj och de vänner man har kvar och inte minst de mentala tillkortakommanden som hela tiden blir större och större och hjärnfunktionen försämras. Det beror väl på att du blir äldre, kanske någon säger, det har inget med arbetsplatsolyckan att göra. Till den personen säger jag och det är mitt enda svar. Kom inom räckhåll för mina kryckor så skall jag slå ihjäl dig din korkade jävel.

 

24 februari 2014 

 

Klockan 8.40 och jag sitter och tittar på TV, jag skall strax träna lite försiktigt, jag har ännu inte fått klartecken från läkare att träna hårdare eller belasta benet mer och anledningen är ju att benet är svullet och det står mycket blod och vätska under huden och risken finns att såret som läktes så sent skulle öppna sig igen. Natten har varit hyfsat, jag har nog bara varit vaken fyra fem gånger. 

 

Klockan 11.00 jag samtalar med MH på Försäkringskassan, dels informerar jag henne om min situation och hon berättar om mina möjligheter till utkomst, nu när jag blir utförsäkrad i sommar. Jag känner att hon vill hjälpa och inte stjälpa och det känns som en tröst, definitivt som en motvikt till de som satt mig i den här sitsen, Kinnarps och Landstinget Sörmland.

 

25 februari 2014 

 

Klockan 9.46 jag sitter här som vanligt i min stol och försöker läsa, det är svårt med smärtstillande i hjärnan, blicken och tanken bara hasar runt på pappret utan att få fäste och tanken är inte mycket bättre den. Jag känner en oro för de två besök jag har inplanerade i sjukvården, dels så skall det göras en magnetröntgen av nacken som ett led i att analysera och avhjälpa skadan i nacken som jag fick vid arbetsplatsolyckan, sedan skall jag till vårdcentralen för att träffa en ny läkare K, någonting, som skall vara min kontakt, nu när DM är föräldraledig. Jag är orolig om jag klarar det här med mina gåsvårigheter och smärta, att ligga i den där jävla magnetkameratuben är ytterst smärtsamt. Margareta som just nu är och hälsar på sin mamma som är svårt sjuk och som ligger på sjukhus i Katrineholm, har sagt ifrån om arbete för att hjälpa mig med skjuts och annat.

 

Klockan är 17.00 och jag har varit hemma ett par timmar och varit helt utslagen, men nu har de två besöken gjorts, men till ett högt pris.

 

26 februari 2014 

 

Klockan 1.00 det värker på vänster sida av det opererade knät, så att jag vaknar.

 

Klockan 4.25 jag har med största besvär gått fem meter till toaletten och tillbaka till sängen, det är ryggen, knä och axel som värker värst. Tack och lov så har jag inte väckt Margareta med mitt stönande och hasande med kryckorna till toaletten. Hur kommer jag ha det om framtiden, om tio år? Har jag någon framtid över huvudtaget som för något positivt med sig till mig.

 

Klockan 17.15 jag är hemma nu och vilar efter besök hos sjukgymnast, rörligheten i knät är sämre idag än en vecka efter operationen och det beror på den långsamma läkningen, i morgon skall jag till ortopeden och hoppas då på klartecken att träna mer än jag gör idag. Det har varit påfrestande och jag har en fruktansvärd smärta i ländryggen.

 

27 februari 2014 

 

Klockan 5.45 jag har varit vaken flera gånger under natten, ibland för att pinka och ibland för värk som slår genom sömnen. Jag har ytterst svårt att gå till toaletten, det kräver en oerhörd ansträngning. Jag skall försöka. Sova en stund till, men just nu är det bara som så ofta att sitta på sängkanten och titta ut på den dimmiga trädgården.

 

Klockan 9.36 jag har gått lite i trädgården med hjälp av Margareta, sedan hjälpte hon mig med rakning och tvagning i duschen. När jag duschar och det strilar från munstycket i taket så är det en "fläck" lite till höger om knölen där halsen börjar som värker till när vattenstrålen träffar den, det har hänt förut, men jag blir lika negativt överraskad var gång det händer.

 

Klockan 23.10 jag var på ortopeden idag, Anna skjutsade mig. Läkare HMA och sjuksköterska E besiktigade benet och tyckte det läker bra och nu fanns inga hål i operationssåret som läcker blod eller annat. När jag kom hem så väntade ett läkarintyg från MK om fortsatt sjukskrivning, jag är inte tillfreds med sjukskrivningens text och innehåll, här ser man vådan av att som patient få en ny läkare som skall utfärda intyg efter ett kort möte, till skillnad från den tidigare läkaren som har följt mig som patient i flera år. Det här intyget kommer ställa till problem för mig på grund av läkarens bristande insikt i min skadehistoria.

 

28 februari 2014 

 

Klockan 5.20 jag har sovit oroligt och vaknar av värk i de skadade kroppsdelarna, just i natt är det ländrygg och höger arm som utmärker sig genom att värka mest.

 

Klockan 16.10 jag har mest suttit och tittat på TV om Ukraina och däremellan tränat enligt träningsprogram. När Margareta är hemma så hjälper hon mig med en del övningar genom att trycka på, så tömningar blir mer effektiva. Jag försöker sa en del, det är svårt för jag kan inte fokusera mer än några minuter, sedan vandrar blicken och tanken iväg från texten. Varför? Värk denna jävla värk i knä, ländrygg, nacke och axel. Jag lyckades förlora racet till toaletten trots att jag var så nära,men vad hjälper det, när magen är förstörd av medicin och att jag inte hålla emot me ländryggen.