06 Dagbok från Helvetet september 2012

Publicerat i: 01 Allmänt, 06 Dagbok från Helvetet AFA, Arbetarskydd, Arbetsmiljö, Arbetsskada, Arbetsskador, County Sormland, Customer Quality Manager, Filial, Kinnarps, Kinnarps AB, Kinnarps Group, Kinnarps Int, Kinnarps Interior, Kinnarps Ltd, Landstinget Sörmland, Rolf Johansson, SVT Öst, Tomas Ekström, arbetsskador
Kinnarps och deras problem med sanningen om en felkonstruerad kontorsstol.(länk)

 

Stolskraschen förstörde Kenths liv (länk SVT Öst)

 

"Det är olyckligt" Kinnarps förolämpar vidare (länk SVT Öst)

 

Kenths svar på Kinnarps förolämpningar (länk)
 
 
Mail till huvudkontoret: info@kinnarpsinterior.se
 

1 september 2012

 

Vi går upp tidigt, trots att jag haft en svår natt där jag varit vaken långa stunder. Krister och Margareta fortsätter monteringen av växthuset och jag tittar på och läser ritningen. Vid ett-tiden så åker vi hem för vi skall ha kräftskiva ikväll, vilket jag gärna hade avstått ifrån.

Vi har kräftskiva på kvällen, det blir inte så sent, ungefär klockan 11.. Jag sover mycket dåligt och har vär i ryggen och nacken.

 

2 september 2012

 

Margareta och jag åker till Hardemo (ungefär) och hämtar de sista bokhyllorna, till vår bärhjälp har vi Chris. Mamma är och sköter Bokladan. När vi kommer dit med lastad kärra så ser vi att växthuest är färdigmonterat. Mamma och Krister höll på med monteringen till klockan fyra på söndagmorgonen. Växthuset blev finare än vad jag hade trott. Jag har problem med nacken och ryggen, så Margareta får köra hem

 

3 september 2012

 

Jag är uppe tidigt efter en hyfsad natt, men efter att varit uppe en stund så ökar värken i nacken, ryggslutet och knäna, nåja jag skall åka på sjukgymnastik och hoppas på det bästa.

 

Jag cyklar en liten bit och det går ganska bra, det ger mig nackvärk och huvudvärk, men jag får betala det priset.

 

Det har varit en hyfsad dag. Värktabletterna ”trycker” ner värken till en uthärdlig nivå, det är bara det att jag får oftare och oftare problem med magvärk och halsbränna och att hjärnan blir utslagen av tabletterna.

 

4 september 2012

 

Jag vaknar tidigt efter en orolig natt med dåligt med sömn, det verkar som om sömntabletterna börjar avta i effekt.

 

Jag är inne mestadels av dagen. Det är dåligt väder och jag känner mig mycket illa till mods, både kroppsligt och fysiskt.

 

Jag har mycket svårt att somna in, först vid två tiden på natten infann sig sömnen.

 

5 september 2012

 

Jag går upp tidigt, trots att jag sovit uselt jag äter frukost och åker till sjukgymnastiken i Hageby.

 

Jag mår sisådär, just nu är det knän och ländrygg som jävlas.

 

Precis när jag kom innanför dörren så ringer man från Försäkringskassan (MH). De vill ha ett avstämningsmöte med mig och arbetsgivaren inom en snar framtid, så jag ger henne JEs namn

Jag hälsar på RJ på eftermiddagen som ligger på Vrinnevi efter en operation för hjärtinfarkt. Det har gått en tio dagar sedan operationen och jag tycker det ser ut som om han har hämtat sig bra.

 

Jag försöker vara vaken så länge det går och somnar vid halvtre tiden, tros sömnmedel.

 

 

6 september 2012

 

Jag går upp vid sjutiden efter en orolig natt. Jag vaknar med nackvärk och huvudvärk, som håller i sig hela dagen, framåt kvällen lättar det med hjälp av mer smärtstillande, men till priset av att jag är dödligt trött.

 

Jag tar en liten cykeltur runt området för jag klarar inte av att gå.

 

Nu är det kväll och jag skall se landskampen i fotboll mot Kina om jag lyckas hålla mig vaken och klarar av att sitta.

 

Jag somnade in vid midnat och sov kanske tio minuter, sedan vaknade jag av värken i nacken och ryggen och låg sedan och läste ett par timmar innan jag somnade igen.

 

7 september 2012

 

Jag gick upp vid halvsju efter en natt med orolig sömn och skall nu strax åka till vårdcentralen.

 

Jag gjorde inte speciellt mycket idag för jag orkade inte, det värker alltid i någon del av kroppen och det sliter hårt på psyket.

 

 

8 september 2012

 

Jag åker ganska tidigt till Östansjö, tyvärr kan inte Margareta följa med, så jag får köra själv, vilket innebär att jag får stanna flerar gånger och gå ut och sträcka på mig. Innan jag åkte så fick jag massage av Mats, utan den hade jag inte klarat av att köra. I Östansjö så hjälpte Stefan till att plantera en vinranka som jag hade köpt. Min syster hade åkt med mamma och Stefan. 

 

När jag kom hem till Loddby efter allt bilåkande så var jag totalt utslagen.

 

9 september 2012

 

Jag har som vanligt höll jag på att säga, sovit dåligt i natt, jag har nog vaknat minst en gång i timmen. Det är nacken som krånglar mest. Hela dagen har jag haft ont i nacken. Margareta och jag cyklade lite under dagen när solen sken. Vi hälsade på vänner i stan. Det gick rätt hyfsat att cykla, men priset blev ännu värre i nacken, det känns som om någon slagit mig med ett karateslag i nacken.

 

På kvällen så läste jag och försökte hålla ut så länge det gick innan jag gick till sängs.

 

10 september 2012

 

Jag går upp tidigt efter en hyfsat lugn natt, lite illamående, torr i munnen och med yrsel, som släpper efter några sekunder.

 

Sjukgymnastiken var en prövning, nacke och rygg gjorde det till en plåga.

 

När jag kom hem så tog jag smärtstillande och vilade tills eftermiddagen då jag cyklade en sväng. Det gick hyfsat, men jag hade som vanligt telefonen med mig ut i fall jag behövde ringa efter skjuts, det behövde jag inte, men jag fick stanna och vila då och då. Det var ingen lång tur, men med läkarens ord ringande i öronen så plågade jag mig till den gräns att jag blev andfådd och smärtorna blev för stora, då stannade jag.

 

Nu är det kväll och jag skall försöka vara vaken så länge det går.

 

11 september 2012

 

Jag vaknar tidigt och går upp, äter frukost och gör QiQong. Det känns bra, men ändå inte, jag får ont i knän, ländrygg och nacke, sedan utvecklar det sig till blixtrande huvudvärk. Dn här dagen kan jag seddan stryka ur almanackan för jag gör ingenting, jag sitter, jag står jag ligger och hoppas jag skall må bättre och det gör jag väl i viss mån med hjälp av smärtstillande, men det är en konstlad lättnad fysiskt, men psykiskt mår jag skit.

 

Jag somnar framåt midnatt och sover maximalt en halvtimme, sedan är den natten körd, jag domnar bort då och då men är mest vaken. Jag ligger och läser jag sitter och tittar ut i mörkret genom sängkammarfönstret. Jag försöker sova men inte ens 70 mg sömnmedel hjälper och jag vågar inte ta mer. Fy fan vilken vidrig natt, de är inte många i månaden, men det kommer med regelbundenhet. Sömn som jag innan olyckan tog för givet och aldrig hade problem med är nu en bristvara av någon anledning.

 

12 september 2012

 

Jag går upp klockan halvsju efter en natt med nästintill obefintlig sömn och ringer klockan sju och avbokar min sjukgymnastik, jag orkar inte ens tänka på den.

 

Efter frukost så vilar jag och lyckas sova en knapp timme. Jag läser och går omkring i lägenheten i min ensamhet och känner mig eländig till mods.

 

På eftermiddagen tar jag mig samman och tar en cykeltur i omgivningen, det gör ont vartenda tramptag, men jag måste ju tvinga mig för att inte mitt blodtrycksproblem skall bli värre, när jag är tillbaka vid huset så orkar jag först inte gå uppför trapporna till vår lägenhet som ligger på andra våningen utan jag får sitta utanför och vila upp mig och när jag väl kommit in i lägenheten så blir jag sittande i en vikbar fåtölj i tre timmar bara avbrutet för en dusch. Jag är precis slut i kroppen

 

Nu är klockan åtta på kvällen och jag ser med fasa fram emot nästa djävla natt, men den här natten skall Margareta ligga på golvet i ett rum en trappa ner för att jag inte skall störa henne.

 

13 september 2012

 

Jag går upp vid sjutiden för att ringa återbud till sjukgymnastiken, jag har knappt sovit något i natt på grund av värk, sömnmedlet hjälpte inte och värktabletterna kunde inte ta bort värken. Det var en lång natt, där jag låg och läste jag gick upp, jag satt på sängkanten, jag satt i en fåtölj, jag läste jag tittade på TV, men sömnen ville inte infinna sig. Under dagen gjorde jag ingenting, jag prövade ligga på spikmatta och då kunde jag slumra in en liten stund. Runt lunch gick jag ut och tittade på Mats och Anna och barnbarnen, när de plockade ihop trädgårdsmöblerna för vintern.

 

Det värker i hela kroppen, men främst i nacken.

 

Jag skrev ett par frågor till advokaten med anledning av att Försäkringskassan kallat till avstämningsmöte på Åby VC den 9 oktober.

 

På kvällen åkte jag till logen och där gjorde jag ett stort misstag, jag trodde jag kunde klara ett kort Druidmöte och ett Eubatmöte, men det gick inte bra. Jag fick så ont i ryggen att jag fick skippa efterlogen med middag, som jag betalat. Det är inte första gången det här händer, det känns bittert att inte kunna delta i middagen och umgås med vänner. Det är nacken som krånglar mest och jag får huvudvärk och är lite illamående från och till,

 

Jag åkte hem och tittade lite på TV och tyckte synd om mig själv. Jag somnade vid 23-tiden men vaknade efter ett par timmar och låg och vred mig i sängen minst tre fyra timmar innan jag kunde somna om igen och det blev bara en ytlig sömn.

 

14 september 2012

 

Jag går upp vid halvåtta efter ytterligare en natt med usel sömn, det värker i rygg och nacke, men jag skall försöka åka till sjukgymnastiken ändå.

 

Jag har varit på sjukgymnastiken, men för att klara den så var jag tvungen att gå ner från tre repetitioner till två. Jag besvärades på bilresan dit och hem av kramp nedanför knäskålarna och under träningen så ökade värken i nacke och ryggslut.

 

Nu skall Margareta och jag åka till Östansjö, det är Vibydagen i morgon.

 

15 september 2012

 

Det är en fin dag. Vi har verkligen tur med vädret. Det är buffé, med anledning av taklagsfesten för nya växthuset. Det kom mellan 20 och 30 människor till buffén. Andrea stannade kvar hos Margareta, Anna och mig och vi skall skjutsa hem henne i morgon. Trots att jag försökte variera med att stå gå och sitta så när kvällen ko så hade jag präktigt on i kroppen.

 

16 september 2012

 

Vi är kvar i Östansjö och M och A är kvar till lunch innan de åker hem. Mamma och Margareta och Anna gör i ordning efter gårdagens taklagsfest, som var lyckad. Jag försöker köra hem men det går inte så efter ett tag så får Margareta ta över bilkörningen. Jag har svårt att gå och har som vanligt ont, det släpper aldrig utan ligger på hela tiden. Mats, mamma och pappa hälsade på i Östansjö, de hade vägarna förbi när de besökte Nora och Grythyttan. Det var kul, de har aldrig varit i Östansjö.

 

 

17 september 2012

 

Jag går upp vid sjutiden efter en natt med dålig sömn och jag åker och tränar, det går fruktansvärt tungt, men det går. När jag kommer hem så är det vial som gäller, sedan på eftermiddagen tvingar jag mig upp på cykeln för att få upp flåset. Det var mycket jobbigt och jag fick stanna flera gånger och vila och när jag kom hem så kom jag knappt upp för trapporna utan jag fick stanna i trappan och vila. Det värker i hela kroppen och jag undrar om det är värt att cykla och må så här dåligt. Resten av eftermiddagen och kvällen vilar jag och jag somnar in vid ettiden.

 

 

 

18 september 2012

 

Jag vaknade tidigt i morse efter en natt med hyfsad sömn och det beror nog på att jag ökat dosen sömnmedel. Det gav mig fruktansvärda mardrömmar, men det är ett litet pris för att få sova cirka fem timmar ostört.

 

Jag gjorde Qigong med vissa besvär (nacken), men det kändes ändå bra på det hela taget. Jag var i kontakt med MH på Försäkringskassan (FK)och fick information om skillnaden mellan sjukpenning och sjukersättning. Sjukersättning är vad som kallades förtidspension förr i tiden. Jag talade även med FK om min ansökan om livränta och det var väl tur det för det visade sig att hon saknade sidan sex i läkarintyget från TT och det är en av de viktigaste sidorna för i prognosen för min del om framtiden så skriver han att jag troligen inte kommer att bli bättre kroppsligt sett utan att jag kommer att få ha det så här i framtiden. Dystert, men det är så det verkar bli i varje fall så här långt.

 

Jag talade även med advokaten om mina valmöjligheter och vad jag bör göra. Han tyckte att jag skulle skicka in en kopia på mitt överklagande till AFA (som han har skrivit) som bilaga till min ansökan om livränta, vidare att jag skulle be om skriftlig försäkran från FK att om jag väljer särskild förtidspension att detta inte påverkar min möjlighet att söka livränta från FK. Han tyckte också jag skulle kontakta Daniel Nilsson och få hans syn på min möjlighet att återgå till arbetet inom det närmaste året.

 

Nu är det kväll och jag har utvecklat halsont, det är förkylning på gång förutom nack och rygg problem.

 

19 september 2012

 

Förkylningen bröt ut ed full kraft under natten, vilket betyder att jag knappt har sovit något alls, nu är det inte bara ryggvärk och nackvärk, nu är det ont i halsen också och genomsnorig. Jag dåsade väl bort någon timma då och då i anslutning till att jag tar smärtstillande, sömnmedlet gjorde varken till eller från, i varje fall kändes det så. Jag låg och läste mest hela natten. Under dagen har jag suttit, stått och legat för att hitta en position som inte värker, men det tycks hopplöst. Jag har så djävla ont i kroppen så det känns som om det inte är värt att finnas. Nu blir det väl lite bättre när förkylningen släpper taget, men är det så här jag skall ha det med eller utan förkylning. Margareta försöker muntra upp mig, men det finns inget över huvudtaget inget som gläder mig en dag som den här, det bara att försöka överleva från minut till minut. Jag överdriver inte, det är så det känns. Nu måste jag hålla mig vaken trots medicin som gör mig sömnig,men inte så sömnig så att jag sover flera timmar, den ger mig sömn kanske en halvtimma och sedan är det tusen reser värre att somna igen och jag vill fan i mig inte sitt vaken en natt till på sängkanten, med eller utan den här förkylningen så sover jag så uselt att jaag tror aldrig jag skall kunna sova oavbrutet mer än maximalt fyra till fem timmar. Jag förbannar min arbetsgivare och Kinnarps som har satt mig i den här situationen. Den som inte varit med om något liknande vet inte vad jag pratar om. Det här är inget liv, det är något djävla vegeterande utan hopp om förbättring.

 

20 september 2012

 

Det har varit en dålig, mycket dålig natt, jag tror jag somnade in vid halvfemtiden, jag plågades av förkylningen, men mest av nackont. Jag gick up tidigt jag vaknade efter ett par, tre timmars sömn. Det är ju förbannat märkligt att inte ens sömnmedlet ”biter”, jag tog ändå 80 mg lite mer än den rekommenderade dosen. Under dagen har jag inte gjort något mer än stoppat i mig värktabletter, som inte verkar fungera fullt ut, det dämpar bara lite grann. Idag har det inte varit så mycket förkylningen som varit jobbigt utan min nackvärk och huvudvärk och från och till mina knän och ryggslut. På eftermiddagen lade jag mig på golvet på en ”spikmatta”, det brukar vara skönt och det var det också, jag slumrade till en stund, men när jag skulle komma upp så vägrade kroppen lyda, det tog mig säkert tio minuter att komma upp från liggande, et värkte i hela kroppen så jag trodde jag skulle bli tokig.

 

Nu är det kväll och jag skall försöka hålla mig vaken framför TVn så länge det går.

 

21 september 2012

 

Det blev ytterligare en natt med dålig sömn. Jag somnade vid två-tiden, men vaknade då och då av nackvärken, på morgonen vid sjutiden så hade det utvecklat sig till att jag nu också fick huvudvärk. Inget smärtstillande hjälper på huvudvärken och nackvärken. Nu är klockan ett på dagen och det värker, värker och värker, jag vet inte vad jag skall ta mig till, har det inte lindrats till klockan fem så kontaktar jag sjukvården.

 

Framåt 18-tiden så började huvudvärken släppa, så nu är det ”som vanligt” nacken, ryggen och knäna värker lite grann.

 

Jag skall försöka vara vaken så länge det går.

 

22 september 2012

 

Den här natten har varit för djävlig, jag har sovit max tre timmar totalt. Varken sömnmedel eller värktabletter fungerar som de skall. Det är nacken som är värst. Jag skall dricka lite sprit till fotbollen, för spriten fungerar alltid, den tar bort smärtan bättre än annat. Vi äter middag pepparrotskött tillsammans med barn och barnbarn, tyvärr kunde inte Maria och Christian komma, men i träffade dem över en kopp kaffe på stan. Margareta körde för jag klarar inte av att köra idag.

 

Till maten tog jag ett par pilsner och det gjorde att värken dämpades mer och jag känner mig mer rörlig. Visst jag fick ”sur mage”, men hellre det än värk.

 

23 september 2012

 

Jag har ännu en natt med dålig sömn. Det är de vanliga ställena som värker och jag får nog inte mer sömn än fyra timmar i natt. Jag gör inte mycket idag. Tack och lov så har förkylningen börjat ge vika och jag kan med mycket möda ta en kort cykeltur där jag bor. När jag kommer tillbaka från cyklingen så är mina ben precis stumma och nacken värker så jag får sitta på muren utanför och vila en stund för att överhuvudtaget orka gå upp för trapporna.

 

Mats och två barnbarn åker in till stan för att se IFK spela mot AIK. Det känns mycket ledsamt att jag inte längre kan gå på fotboll, jag klarar inte av att sitta så länge, så jag fick titta på matchen på TV. Det var en underhållande match som slutade 2 – 2.

 

Jag håller mig vaken till klockan ett, för då slutade en rätt hyfsad film med Al Pacino.

 

24 september 2012

 

Jag har sovit dåligt i natt med. Jag somnade efter filmen, men vaknade efter en timma av smärta i ländryggen och var vaken tre timmar innan sömnen återvände och sedan sov jag oroligt till klockan sju. Vad gör man när man inte kan sova? Jo,jag går då och då och dricker vatten för jag blir torr i munnen av sömntabletterna (som fungerar dåligt, i natt tog jag 70 mg), jag går om kring i sovrummet, står och tittar ut på ljuset från Holmen, jag sitter och läser, jag står och läser och jag ligger och läser. Läser du mycket? Ja, totalt settt så läser jag mycket, men jag får läsa om hela tiden för jag kan inte koncentrera mig och tappar då meningen med det jag läser och då får jag backa tillbaka och läsa på nytt.

 

Nu kom dottern in med posten, så jag skall se efter om det är något intressant. Helst vill jag inte ha någon post för det är oftast dåliga brev från AFA, Försäkringskassan eller något djävla landsting.

 

Jag håller mig vaken så länge det går.

 

25 september 2012

 

Jag somnar strax efter midnatt, men vaknar efter någon timme med en fruktansvärd nackvärk och huvudvärk och som det inte var nog så värker ryggen så jag inte kan ligga ner. Jag överväger om jag skall ropa och väcka Margareta och ta mig till sjukhuset, men jag avstår för hon har redan fått sin sömn störd från och till i nästan två år, men nu mer än någonsin och nu har hon ett nytt jobb som sliter på henne och gör att hon behöver sin sömn, så jag halvligger med fötterna på golvet eller står upp eller sitter på sängkanten, hur länge jag gör det vet jag inte. Jag tror jag somnar till då och då och på morgonen så är det inte fullt lika jävligt som på natten. När jag går upp känner jag mig bara eländig och det värker på de vanliga ställena, men inte mer än att jag står ut, man börjar vänja sig med smärta. Värktbletterna fungerar någorlunda men tar inte bort allt. Jag gör bara en sak idag och det är att följa med Margareta in till Stan och fika, hon kör till ett parkeringshus och sedan skall vi gå ett par hundra meter till Coffee House. Jag kan knappt gå och hon får  vänta på mig flera gånger. Mitt humör är på en verklig bottennivå. När jag kommer hem tittar jag bara på TV och försöker hitta ställningar som inte gör att det värker så förbannat. Nu är det kväll och så börjar den förbannade natten.

 

26 september 2012

 

Vilken eländig natt Jag har nog inte sovit mer än tre till fyra timmar, om det nu var sömn jag hade, jag vaknar ideligen av nackvärken och ryggvärken, jag trodde inte det kunde bli vöärre än det var igår och gårdagsnatten, men det kunde det, jag mår illa från och till.

 

På dagen gjorde jag ingenting eller rättare sagt att läsa är att göra ingenting, men jag läste i varje fall då och då, men hela iden så är det nacken, den förbannade nacken, jag kan inte komma ihåg när jag senast hade, bara lite nackvärk. Nå på kvällen så tittade Mats, Chris och jag på IFK när de vann med ett noll borta hos Örebro i en riktig skitmatch, men OK de vann och det var viktigast. Jag tog ett par öl till fotbollen, för alkoholen brukar lindra, men det gjorde den inte den här gången i varje fall. Natten kom, midnatt kom och jag satt med min djävla värk och glodde på skitprogram på TV. Klockan blev ett innan jag slumrade till bara för att vakna vid tvåtiden och sedan var det omöjligt att somna igen, så jag var vaken till klockan halvfyra då Margareta skulle stiga upp och åka bort på en kortresa med sina väninnor. Vi sade adjö till varandra och jag lade mig och försökte sova och lyckades sova kanske tre timmar med en orolig sömn.

 

Nu är jag uppe och det värker och värker och värker. Hur länge skall jag stå ut med det här och vad gör jag när jag inte står ut längre? Nå hursomhelst skall jag äta frukost nu.

 

Jag har cyklat och vilar nu rån cyklingen, som i sig inte bara slår ut mig utan utsätter mig för livsfara på Braviksvägen och alla lastbilar som inte håller hastighetsgränsen 50 km/h utan också kör på tog för nära cyklister. Jag har nyss talat med läkare DM på telefon om min situation och med tanke på intyg och samtal med försäkringskassan den 9 oktober. Vi talade även om det finns alternativ till mitt sömnmedel och de smärtstillande som jag tar. Han skulle fundera på det tills vi ses den 18 oktober.

 

Jag har fått ett svar på mina frågor om det går att kombinera särskild avtalspension med livränta. Jag förstår inte svaret fullt ut så jag skall skicka vidare till min advokat och få hjälp med tolkningen.

 

27 september 2012

 

Margareta åker till Skavsta tidigt vid halvfyra tiden, hon skall med väninnor till Cypern. Jag är vaken och kan säga på återseende när hon åker för jag har knappt sovit något i natt. Jag gör ingenting på dagen utan har siktet inställt på att orka med logen i kväll. Jag tar bilen och hoppas jag skall orka hela mötet, och det gör jag, men jag klarar inte av att sitta med på middagen efteråt. Det är ytterst deprimerande och det blir inte bättre av att alla frågar hur det står till med hälsan, jag förstår ju att de vill väl, men jag vill inte höra denna jävla fråga mer, jag är mer än en skada, jag är en person med en annan identitet än den skadades, i varje fall ett tag till.

 

28 september 2012

 

Jag gör ingenting för jag har haft en eländig natt. Jag läser lite och jag tittar lite på TV och jag åker och tränar på sjukgymnastik. Jag klarar programmet som jag har, men nätt och jämt, det verkar som om jag blivit sämre om jag tittar på mina anteckningar från juni exempelvis.

 

29 september 2012

 

Jag åker tidigt och hämtar mamma i Katrineholm och vi åker vidare till Östansjö, det är knappt jag klarar av att köra, skam till sägandes har jag stoppat i mig rejält med smärtstillande och jag stannar då och då och vilar. I Östansjö är det som vanligt mamma tar hand om Bokladan, plockar upp potatis och lök och tusen andra saker och jag orkar inte göra något, men visst vi får tillfälle att samtala om allt möjligt. Jag har otroligt ont i nacken och bakhuvudet.

 

30 september 2012

 

Jag är i Östansjö med mamma. Hon arbetar och jag sitter eller står bredvid och tittar på och samtalar, det är väl det enda goda som mina krämpor och sjukskrivning fört med sig och det är att jag får utveckla samtalet i stället för att bli knäpp i skallen. Natten till idag var lång, jävligt lång, bara ligga på kammaren och stirra ut i mörkret och inte kunna sova på grund av… ja ni vet vad.